När livet måste ta en ny vändning

Och att verkligen göra mig själv den tjänsten att faktiskt vända

Lokaltidningen STO (Stenungsund, Tjörn och Orust) skriver om hur jag tog steget och vågade en förändring. Det viktigaste beslutet jag tagit för mig själv. Och jag har aldrig mått så bra.

Med detta vill jag inspirera er. Är du fast i mönster som du inte mår bra av så behöver du göra en förändring. Jag trodde inte jag kunde göra det. Var övertygad om att jag skulle förlora så mycket. Vänner, karriär, anseende, pengar. Och ja, saker och ting har förändrats och vissa människor som funnits i min närhet har tagit ett steg bort. Men jag har aldrig ångrat. Kan jag så kan du. Du kan våga. Ta små små steg. Ett steg i taget för din skull. För att du (ja, och kanske några till) är det finaste du har. Var rädd om dig själv och håll till godo. Såhär skriver lokaltidningen STO:

Carin Oleryd har lagt politiken på hyllan och satsar på ett nytt sätt att göra det hon älskar – hjälpa andra.

Hon har engagerat sig kommunpolitiskt under tio år, men i våras tog kraften slut. Utbrändheten fick in henne på ett helt nytt spår. – Jag vill hjälpa andra. Det ville jag med politiken också, men det blev inte riktigt som jag tänkt mig. Carin Oleryd vill nu hela andra.

Carin Oleryd lever tillsammans med maken Daniel och deras två barn Arvid och Tage. Hon har varit aktiv i kommunpolitiken i tio år. Engagemanget startade strax efter familjen flyttat till Stenungsund. Idén att engagera sig politiskt väcktes av en studiekamrat.

– Det var när jag läste på universitetet i Stockholm där jag träffade en tjej som var aktiv inom politiken. Hon fick mig att känna att jag också ville engagera mig. När vi flyttat hit så ringde jag Socialdemokraterna och blev väldigt väl mottagen.

De senaste åren har hon också haft en framträdande roll i partiet. Hon har suttit i kommunfullmäktige, är fortfarande ordförande i Stenungsunds kommunala bostadsbolag Stenungsundshem (vilket hon också kommer att avsluta) och har även varit ordförande för Stenungsunds S-kvinnor.

– Det var en jättefin och rolig tid och jag är så glad att jag fått möjligheten att vara med och påverka. Det är stort för mig.

Men det har inte bara varit en dans på rosor att vara kommunpolitiker.

– Jag hamnade i så många konflikter. Jag har funderat jättemycket på vad det kan bero på. Kanske är det för att jag är en brinnande person med stort engagemang och en känslomänniska. Jag vill hjälpa andra. Det ville jag med politiken också, men det blev inte riktigt som jag tänkt mig.

I samband med att partiet skulle börja förbereda valrörelsen i våras tog det helt stopp.

– Jag började må dåligt, men jag tänkte att jag klarar det för jag tycker så roligt med politiken. Men till slut gick det inte längre, jag mådde så dåligt att jag till slut inte ens kunde prata.

Allt bottnar i att hon i våras upplevde att karusellen hon hoppat på snurrade allt fortare. Åtagandena i politiken blev för betungande och hon drabbades av utmattningssyndrom till följd av långvarig stress.

– Jag vaknade klockan sex en helgmorgon av att jag hade en panikångestattack. Jag mejlade partiet den morgonen och meddelade att jag skulle ta en paus. Och det har jag inte ångrat. Jag började meditera och vända fokus till mig själv och min familj. I dag mår jag bättre än någonsin.

Hon bor nära havet och familjens hus ligger sist in på en ringlande grusväg från Jörlanda samhälle. Där i hemmet har hon skapat rum för sin nya satsning på reiki-healing och hon har under sommaren börjat ge behandlingar och så smått börjat bygga upp en kundkrets. Den nya vägen i livet är en direkt följd av hennes jobbiga tid. Energin som hon fyllt på med vill hon förmedla till andra i samma situation som hon själv nyss varit i.

– En del människor undrar om jag blivit galen och börjat med massa hokus pokus, men jag vet att det finns många människor som har det som jag hade det. Det var så tanken väcktes hos mig att börja hjälpa andra att må bättre.

I framtiden vill hon även skapa möjlighet för andra att kunna läka och må bra på den här platsen.

– Jag har stora planer på att inte enbart ge behandlingar utan även utveckla verksamheten. Sävelycke ska kunna bli en fristad för andra som haft det som jag. Jag tror det finns ett enormt stort behov av att kunna koppla ned ibland. Fast jag är inte riktigt där ännu. Vi får se hur långt jag kan komma med de planerna, säger hon.

Jobbet som säkerhetssamordnare för Göteborgs spårvägar ger hon ändå inte upp.

– Jag har startat så smått med behandlingar här i mitt uterum på kvällar och helger, så får vi se vad det leder vidare till.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *